Ja då skriver jag igen om min väg tillbaka mot det bättre. Fast i Södertälje var inte allt så bra. Hände en misstag som bodde inte kunna hända om man inte är slarvig. Men kommer till det.
Jag skulle ha flyttats tillbaka till Falun från Uppsala men hade ju inga släktingar i närheten så ville bli flyttad närmare Stockholm och då kom jag till Södertälje sjukhus först. Fick ett eget rum igen som tur var och min kusins pappa jobbade där så han fixade en tv till mig så jag kunde titta på idol och massa med filmer. Pappa kom och hälsa på varje dag och ibland kunde han komma med mc´donalds mat. Det hade jag längtat efter, sen köpte han med sig massa gott. Det var skönt att ha pappa där varje dag, han fick mina dagar kännas bättre under tiden på sjukhuset.Vad skulle jag ha gjort utan honom. Han fanns där för mig hela tiden. Mamma och mina syskon bodde i Finland så dom kunde inte komma att hälsa på så ofta iallafall. Min kusin sov över där en gång och kom och hälsa på mig några gånger och mormor var också och hälsa på ganska ofta.Tack mormor för all hjälp under den tiden när jag inte kunde göra nånting. Hon skötte mina räkningar och pappa hjälpte till. Evigt tacksam.
Personalen var ganska trevliga där också. Några i min ålder också. Vi hade kul tillsammans och fick några skratt då och då. Jag som inte kunde sitta på 3 månader var tvungen att skita i en blöja. Haha, det var inte kul då men nu kan man ju skratta åt det. Stackars dom unga damerna som fick byta på mig och den ena fick jämt torka arslet.. 
Tyckte verkligen synd om henne.Jag och en av tjejerna ville skoja med henne så vi tog en promenad i korridoren och ropade efter tjejen och sa att jag hade bajsat igen. Ni skulle ha sett hennes min. Så mycket hade jag inte skrattat några dagar. Hon började följa med till mitt rum för att hon skulle få byta på mig IGEN, trodde hon iallafall. 
Men vi kunde inte hålla för skratt och när vi kom in i mitt rum så sa vi sanningen att det var bara ett skämt. Hon tyckte att det var ganska roligt ändå. Helt underbara tjejer.När dom jobbade på kvällarna kunde dom vara i mitt rum och hålla mig sällskap då dom inte hade nåt annat viktigt att göra.Trevligt med pratstunder..
En gång kom mormor och hälsa på.Då kunde jag gå lite längre sträckor så bad henne följa med mig ut och röka. Det gick bra att komma ut och sen på vägen upp igen blev jag yr i huvudet. I hissen håll jag på att svimma, kanske jag gjorde det också, det minns jag inte. Men jag hade inte rökt på en månad nästan så då kan man tänka sig att man får för mycket nikotin i sig. Dum man var som började röka igen men ibland kan det vara bra också för rökare är först på fötter än icke rökare.
Jag fick några presenter under tiden i Södertälje.Gammel farfar kom och hälsa på och han hade köpt en fin klocka till mig,så snällt av han. <3
Nu till det hemskaste händelsen jag varit med om.
Hur fan kan sköterskorna vara så fruktansvärt slarviga.?! Jag blir varje gång så irriterad när jag tänker på det. En dag vaknade jag och mådde så dåligt, hade så ont i magen.. Jag kunde varken äta eller dricka. Jag spydde och spydde. Sköterskorna trodde att jag hade fått förstoppning. Men så klart hade dom fel. Dom försökte tvinga mig och dricka medel som gör att man kan bajsa. Men kunde verkligen inte dricka och det gjorde så ont. Bad dom att avliva mig (hemskt att säga så) men det gjorde så ont så att jag trodde att jag inte skulle överleva den här gången. Pappa och Mormor kom till sjukhuset och såg mig, då blev dom oroliga. Jag kunde inte ens titta på dom eller prata med dom för så jävla ont hade jag.( sorry att jag svär) DOM SOM JOBBAR DÄR KUNDE INTE HITTA FELET! Gör mig irriterad.Om jag hade jobbat på sånt ställe hade jag kollat det först.
På eftermiddag kom det en trevlig kvinna till jobbet. Hon var helt underbar och nästan grät för dom inte kunde hitta felet varför jag var så dålig. Dom skickade mig till röntgen och när jag kom därifrån, fick dom se att katetern hade lossnat och att jag inte hade kissat på 3 dygn. Tänk er 3 dygn utan att kissa.Det är hemskt.Jag hade druckit mycket också dom dagarna och sen hade jag ingen känsel då jag inte kunde känna mig kissnödig. När dom hade stoppat rätt katetern började det rinna i påsen. När det var klart, kollade dom hur mycket jag hade kiss i urinblåsan. Kan ni gissa hur mycket.? Nästan 3 liter.. Det är jätte mycket. Det var nära att urinblåsan explodera.Då hade jag kunnat dö. Fått nån förgiftning kanske.Jag vill inte ens tänka vad som hade kunnat hänt. Sköterskorna såg sen på en tavla där dom inte hade skrivit när dom tömde sist påsen.Dom måste ju tömma det minst 1 gång om dagen men dom hade inte gjort det på 3 dygn. Slarvigt eller hur? Visst får man bli arg då. Min pappa vart förbannad och skrek åt dom där ute. Mormor var jätte orolig..Tänk om dom inte hade skickat mig till röntgen.Fy…
Plus att sköterskan tog stygnen bort för tidigt så mitt ärr på ryggen är fult pga det.Det blev ett hål längst ner i ärret.
Men nästa gång blir det Karolinska sjukhuset.Få se vad som hände där.
Skriver om det sen.
Kommentera gärna om ni har frågor och funderingar.
Puss & Kram
Det är ganska roligt att kanske läsa andra saker också än bara tråkiga saker..