Hej. Det var ett tag sen jag skrev, har inte haft tid och ork då man har små vilda barn hemma Tänkte berätta lite om vad jag gjort det senaste tiden.  Jag har gjort en anmälan på ett sjukhus som gjorde ett fruktansvärt fel.. Jag har nog skrivit om det förut.. Lite i allafall … Jag skrev  ett brev till patientnämden, efter att jag hade beställt journaler och märkte   jag  att dom inte hade skrivit något i journaler om det som hände. Ni kanske blir nyfikna vad som hände..Nu ska jag berätta..

Det var i Södertälje sjukhus, då det hände. Jag fick plötsligt jätte ont i magen så jag bara grinade. Sjuksköterskorna tvingade mig att dricka Movicol då dom trodde att jag hade förstoppning i tarmarna.. Jag drack väldigt mycket den dagen.. Jag började spy och tills slut bad jag dom ge mig spruta så jag slapp leva för hade såna smärtor så jag klarade nästan inte av dom smärtorna.. Ville bara dö den dagen.. Sen var jag helt borta och visste inte vad som hände runt om kring mig. Jag var nära på att dö den dagen tror jag. Hade nog inte överlevt över natten ens.. På eftermiddagen skickade dom mig till röntgen för att se vad som var fel efter att pappa hade skällt på dom och bett dom att skicka mig till röntgen.  Ja, där fick dom se att urinblåsan var över full. Inte konstigt att jag mådde som jag gjorde och tänkte efter åt att har jag inte lidit tillräckligt.. Dom tömde urinblåsan då det var 1,8 liter i urinblåsan.Jag hade varit utan att kissa i 3 dygn och druckit mycket. Dom hade glömt kolla kateter påsen i 3 dygn och hade inte sett att den hade åkt ur och inte kunnat kissa.Det är ju det första man måste kolla. Man får ha max 4 dl.. Så tänk er hur ont jag hade.. Och 5 dl liter kan ge men för livet..  Nu när jag själv har börjat kolla efter allt med försäkringar och patientnämden så gjorde jag en anmälan på det då jag märkte att dom inte ens hade skrivit händelsen i jounaler. Ville dom dölja misstaget dom gjorde..?? Jag har anmält skadan till patientförsäkringen och hoppas på ersättning för lidandet och troligtvis för men.. Jag accepterar inte små summor därifrån. För den dagen var värsta dagen i mitt liv. Såna smärtor hade jag inte ens efter olyckan, föll från tredje våningen. Så ni som har gått genom något liknande så ge inte upp kämpa för det är dom som har ens liv i sina händer och ska undvika misstag.. Och det där misstaget hade dom undvikt om dom inte hade varit så slarviga.. Tack och lov så var min pappa där som satt fart på dom.. Det här kommer dom inte undan med..Dom som jobbar inom vården vet att man ska skriva upp mängden av urinen från påsen och hålla koll på det var fjärde timme.. Men 3 dygn.. Vilket misstag.. Förlåt om jag låter irriterad men det är jag också..

Men nu vet jag hur långt jag har kommit och hoppas att få höra om jag får ersättning för det där men det tycker jag.

Sista veckorna har det hänt mycket, då jag fick reda på att jag var gravid och att min unga farbror gick bort. Jag fick åka till specialist mödravården och diskutera om hur stor chans att komplikationer händer under graviditeten om jag behåller barnet..Men det var bara 5 % nu när dom vet vad som hände sist.. Sista månaderna får jag inte lyfta eller göra något alls då gamla ärret i livmoden kan spricka upp då bebisen är så stor och ärret så tunt och hoppas att modekakan sätter sig fast någon annanstans den här gången eftersom annars kan den krypa tydligen in i urinblåsan och det kan väl inte vara så bra.. Kejsarsnittet blir en månad tidigare en beräknat då jag absolut inte få ha förlossningsvärkarna då ärret kommer att spricka upp.. Hmmm.. Varför allt ska vara så för mig.. Risker hit och dit… Det är alltid en och samma person..  Ja, men tar den risken för det var inte större risk än 5 % att något allvarligt skulle hända. Det är ju sista barnet jag kan få.. För dom tar bort livmoden på mig samtidigt.. Men jag är tacksam över mina två fina barn och tredje som är på väg och livet jag fått efter allt det jobbiga, kunde ha gått värre till.. Jag lever i alla fall och det är huvudsaken..

PUSS & KRAM