Lite till!


Jag skrev lite om min olycka och vad som hände.Nu kommer jag skriva lite till om sjukhus vistelsen och skadorna som jag fick.

Jag låg första tiden i Falun lasarett och väntade på att få åka till Uppsala på operation.Skulle ligga i Falun över helgen och på måndag skulle jag åka till Uppsala.

Kompisen som var med den kvällen då jag ramlade ner från tredje våningen kom till Falun och skulle sova över där så jag fick lite sällskap. Det var ju inte så speciellt kul att ligga själv i ett rum. Min kära pappa hade fixat en telefon i rummet också så jag kunde ringa och prata med folk.Det kändes faktiskt lite bättre då. Jag och min kompis pratade massa roliga saker och hon gick i väg och köpte ett kort till mig.Den har jag kvar än i dag.. Hon sov på sjukhuset en natt och dagen efter åkte hon hem. Sen kom det några andra och hälsa på. Dom var så allvarliga och jag försökte skoja med dom och få dom att skratta men det gick inte så bra.. Man vill inte att dom ska se så ledsna ut eller menar allvarliga ut.. Lite skratt ville jag höra när man låg där och hade tråkigt och ont. Dom stannade inte så länge.

Ägde mest tid till att prata i telefonen med andra, speciellt min syster kunde jag prata med hur länge som helst.

Sen om det var samma dag eller dagen efter som en helt underbar kille kom att hälsa på mig med hans vänner och min kompis följde med dom. Han satt i rullstol som han hade snott nånstans, eftersom han hade gjort illa benet eller nåt så han fick hoppa runt med kryckor men det orkade han inte göra då. Första han gjorde när han öppnade dörren var att börja skratta. Jätte stor leende på läpparna och tycker att så det ska vara. :) Det gjorde mig väldigt glad. Vi skrattade och han skrev i ett häfte som jag hade och ville att alla skulle skriva vad dom tyckte och tänkte. Han lovade mig att ta hand om mig när jag kom hem och att han skulle spela yatzy. ” Det hände en riktigt pinsam sak som jag inte kunde göra nånting åt.” Skämdes som bara den. Det luktade jätte illa i rummet och kompisen min och andra kunde inte hålla för skratt och jag blev nästan sur på min kompis som inte kunde berätta vad dom skrattade åt. Men efteråt fick jag reda på att jag hade bajsat på mig. ”Hahaha” Men det är sånt som händer när man inte kunde resa sig och gå på toletten eller hade ingen känsel.Efter en stund åkte dom hem eftersom sköterskorna bad dom åka.. Då somnade jag.

Skadorna som jag hade var att hela beckenbenet hade krossat och svanskotan hade flytta sig uppåt och klämt nerver.

På söndag kom min syster och mamma från Finland. Dom skulle följa med mig till Uppsala och vara med operationsdagen. Min syster sov över på sjukhuset med mig och mamma åkte till Gävle och skulle komma till Uppsala på måndag. Så sköönt det var att ha min syster och mamma i Sverige. På måndag åkte vi till Uppsala och fick röka innan jag lyftes upp i bilen.Snurrig blev man då eftersom jag inte hade rökt på några dagar.Då var vi på väg till Uppsala.

Fortsättning följer senare, nu måste jag ta en paus. Har lite feber så jag inte orkar vara uppe så länge…Kommer även sätta upp lite bilder sen.

Hej så länge

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna en kommentar


Nio Liv is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu